Denna kväll, precis som många andra, sitter jag och tänker på min underbara syster. Jag undrar om hon vet och förstår, hur ont det gör i mig att hon inte är här... att jag tänker på henne varje dag, att jag saknar henne så hjärtat värker. Jag hoppas verkligen det. Det känns som att inga ord räcker till, inga ord är bra nog att ge till dig min älskade syster. Jag står nu inför ett vägskäl i livet, när jag snart måste börja bestämma var jag ska ta vägen någonstans, vad jag ska göra av mitt liv. Jag önskar så mycket att du fanns här så jag kunde prata med dig om allt det här. Du är så klok, jag vet att du skulle ha något bra att säga. Jag undrar vad som händer i ditt liv, är du lycklig? Hur har du det? Tar dina vänner hand om dig? Trivs du i nya skolan? Det är inte lätt att bara prata med varandra över brev, men det går. Varje gång jag öppnar brevlådan och jag ser din handstil på framsidan av brevet får jag som ett lyckorus inombords, det är som julafton varje gång. Älskade, älskade syster. En dag kommer vi kunna ses, det måste vi. Det är jag övertygad om. Men fram tills den dagen: Ta hand om dig, var stark. Jag älskar dig. /Din syster.