Jag tänkte göra det obligatoriska "mitt 2012" inlägget.

 

2012 har varit ett sjukt jobbigt år för mig på många sätt, förmodligen det jobbigaste någonsin. Jag började året med att dra på mig en sjukskrivning och allt kändes så sjukt tufft. Visste inte om jag skulle klara skolan eller någonting, det var nästan ett alternativ att gå om. Jag har fått kämpa så sjukt mycket med mig själv och mitt inre. Jag har känt som att jag ska gå sönder när som helst, som att det inte går längre. Jag har råkat ut för massa skit gång på gång på gång, det har nästan varit så jag inte vetat om jag skulle skratta eller gråta. Men oavsett vad som har hänt så har jag dragit upp mig själv från marken, hållt huvudet högt och kämpat vidare. Och det är jag så sjukt stolt över, för jag kunde ha gett upp för längesen. Så även om det här året nog varit det jobbigaste i hela mitt liv så har det även varit ett av de viktigaste, för jag har insett hur stark jag är. Hur viktig jag är. Att det är möjligt att falla 100 gånger men resa sig 1000.

 

Självklart har det här året även innefattat glädje. Jag har fått spendera ännu ett år med världens bästa vänner, min fina pojke och min familj. Det är just dessa människor som givit mig styrkan att fortsätta kämpa, att fortsätta resa mig upp. Det är jag dem evigt tacksam för. Jag har verkligen insett att det spelar ingen roll hur mycket pengar, saker eller framgång man har, för om man inte har folk i sin omgivning som bryr sig om en så är allt det inte värt ett skit. Självklart ska man kämpa för sina drömmar, men vänner, kärlek och familj är ändå alltid viktigast, för det är dom som kommer finnas där för dig både när livet är som bäst och när det är som absolut sämst.

 

Det är med glädje jag lämnar 2012 bakom mig, med hopp om att 2013 kommer bli så mycket bättre. För efter allt regn under detta år förtjänar jag en hel del solsken. Det kommer hända så sjukt mycket nytt under detta år, och det skrämmer mig samtidigt som det gör mig hoppfull. Jag kommer ta körkort, få gå på bal, ta studenten och förhoppningsvis få ett jobb och flytta hemifrån, bort från den här staden som tynger ner mig just nu. Jag hoppas att 2013 blir som en frisk fläkt för mig, att förändringarna detta år kommer göra livet så mycket lättare för mig. 

 

Jag tror inte på nyårslöften i vanligt ordning, att säga att man ska sluta röka eller gå ner 10 kilo. Så det enda löfte jag tar med mig in i 2013 är att fortsätta vara mig själv, hålla huvudet högt och kämpa vidare. Och att försöka le åt livet när det inte ler åt mig! För det är ju trots allt bara livet.

 

Sitter just nu på svenskan och håller på att avlida. Har inte en aning om hur jag ska lyckas klara denna kursen. Vill bara åka hem och dra på mig myskläder och typ se Titanic. Eller rättare sagt Leo. Haha. Vill byta liv.